Tillvägagångssätt

Aktionsforskning

I avsnittet gällande bakgrund (varför kommunikation) för projektet redovisade jag olika synsätt för cyklerna i aktionsforskning (McNiff & Whitehead, 2001). Aktionsforskningsens cykler blir i detta arbete metoden för undersökningen. Jag tar alltså som jag tidigare nämnt min utgångspunkt i Whiteheads sätt att se på cyklerna som spiraler, att vid en avslutad cykel tar nästa vid och bygger vidare på eller utvecklar frågeställningen aktionsforskaren har. Cyklerna i detta projekt är tre, i cykel ett påbörjas arbetet med tydligheten i kommunikationen med observationer av en kritisk vän i klassrummet. Detta sker vid två tillfällen. Till cykel två utvecklas en enkät med fokus på lärarens kommunikation i klassrummet, och en ljudupptagning av seminariet genomförs. Efter cykel två analyseras data och vid cykel tre används samma enkät samt ett något förändrat/utvecklat innehåll vid seminariet. Nedan redogörs för projektets metodval.

Observationer – en kritisk vän

Jag använder mig i huvudsak av ostrukturerade observationer (Bryman, 2011), detta innebär att inget observationsschema användes utan syftet var att så detaljerat som möjligt beskriva hur jag kommunicerade med studenterna. I direkt anslutning till observationen hade jag och min kritiska vän ett ”djupt samtal”, där min kollega delgav mig en beskrivning av sina observationer. Tilläggas bör att det fanns frågeställningar för observatören att följa även om dessa inte var strukturerade i ett observationsschema.

Enkäter

Jag har strukturerat mina enkäter utifrån presentation, layout och tydlighet i frågeställningarna, där jag varit inspirerad av Bryman (2011). Det ska tydligt framgå vad som är avsikten med enkäten (presentation) samt vad som förväntas av respondenten. Layouten ska inte vara för tät och det ska framkomma en struktur för hur man svarar i enkäten. Avslutningsvis ska frågorna vara tydligt formulerade, de kan antingen vara öppna eller slutna. Fördelen med slutna frågor är att de är lätta att koda och ger en tydlig indikation på vad enkätfrågan ”ger för svar”. Öppna frågor genererar att respondenterna kan svara med egna ord och lämnar utrymme för oförutsedda svar och leder inte svaren i någon specifik riktning (Bryman, 2011). Utifrån detta formulerades enkäten med ett fåtal frågor, samt både öppna och slutna frågor för att få både tydlighet och variation.

               



Ljudupptagningar

Ljudupptagningarna genomfördes vid två tillfällen, innehållet på seminariet var det samma men studentgrupperna var olika. Att genomföra ljudupptagningar underlättar minnesfunktionen och tolkningar under seminarierna kan kontrolleras i efterhand, detta underlättar en analys av vad deltagarna vid ljudupptagningen sagt (Bryman, 2011). I detta projekt har ljudupptagningarna underlättat analysen av min kommunikation med mina studenter.