Varför kommunikation?

Som jag tidigare tagit upp i bloggen ändrade mitt  yrkesliv karaktär för ungefär två år sedan, jag började arbeta heltid i lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Svante Arrhenius väg 20A, www,SU.se

Jag har tidigare undervisat elever i åk 1-6, med fokus på matematik. Det har medfört en reflektion gällande hur jag kommunicerar med vuxna studenter och i denna blogg kommer jag att försöka utröna vad det är jag tycker är problematiskt i min kommunikation med studenterna och vad jag behöver utveckla. Jag kommer i bloggen att försöka lyfta olika aspekter jag tycker är extra intressanta ur ett kommunikativt perspektiv. Dessa aspekter utgår från en aktionsforskningskontext inspirerad av Whiteheads sätt att se på aktionsforsknings-cykler som spiraler som bygger på varandra för att ge aktionen djup och utvecklingspotential (McNiff & Whitehead, 2001).

Min frågeställning i aktionsforskningen har utgått ifrån hur tydlig jag är i min kommunikation med mina studenter. För att kunna gå djupare i frågan har jag delat upp den i mindre delar där jag lyft muntlig och skriftlig kommunikation, föreläsningar, instruktioner, diskussioner och lyhördhet. Dessa delar har sedan påverkat både struktur på seminariet, förhållningssätt, didaktiska val och layout i ppt:er.

Fokuset i min aktion beror till stora delar på att jag ser en brist i mitt sätt att undervisa, att kommunicera med vuxna studenter skiljer sig i stora delat från att undervisa barn. Det jag reflekterat över i min undervisning och som jag ville ha hjälp med var att jag tyckte att jag hade svårt att få djup i de didaktiska diskussionerna med mina studenter och min första frågeställning gällde hur tydlig jag var i min kommunikation gällande VAD studenterna skulle diskutera, där ”vadet” motsvarade ett matematiskt stoff. Utifrån resultaten fokuserades nästa cykel på min tydlighet i instruktioner och diskussioner under seminariet. I sista cykeln hade ppt förtydligats och jag ville ta ut svängarna och se om jag kunde få fler studenter att delta i storgruppsdiskussioner.

Kalle och Hobbe matematik

Ytterligare en aspekt på kommunikationen gäller studenternas kommande yrke, i kommunikationen behöver det även finnas en reflektion kring att mina studenter går från att vara lärande till att bli den som hjälper andra att lära. Lougharn (2006) skriver en del om detta utifrån hur en lärarutbildning kan organiseras och styras. Han menar att en utav de största förändringar en lärarstudent gör under sin utbildning är att gå från att vara den som undervisas till att vara den som undervisar. Självklart ska det i det perspektivet ingå en progression utifrån var de befinner sig i sin utbildning. I detta ryms många aspekter, allt ifrån att kunna, kunna förstå och kunna tolka sina styrdokument (Skolverket, 2011), via att se var eleverna befinner sig i sitt lärande och hur de ska ta sig vidare (Pettersson, 2010) till att bedriva god klassrumsundervisning som kommer alla elever till godo (Nilholm & Göransson, 2013).